Borrningen i Röstånga avslutades förra veckan och slutdjupet blev ca 117 m. Kärnborrningen utfördes först med PQ3 (håldiameter/kärndiameter 122.6 mm/83 mm) till ca 12 m och efter installation av HWT-foderrör så fortsatte borrningen med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm). Litologin utgjordes av ordovicisk skiffer och kärnåtervinningen var nästan 100 %.  Kärnborrning i den aktuella skiffern kräver att Triple-tube teknik används för att bevara provet så intakt som möjligt.

För vetenskapliga syften kommer Riksriggen att under september 2016 genomföra en ca 100 m djup kärnborrning i Röstånga. Uppdragsgivare och vetenskapligt ansvarig är Professor Per Ahlberg vid Geologiska institutionen, Lunds universitet. Borrningen ingår som en väsentlig del i ett forskningsprojekt finansierat av Crafoordska Stiftelsen: Den geologiska klockan – precisering och kalibrering av den ordoviciska tidsskalan. Borrningen förväntas gå igenom en välbevarad ordovicisk–senkambrisk, skifferdominerad lagerföljd och kommer att analyseras för tolkning och kalibrering av de ekosystemförändringar som inträffade i ordovicium. Förhoppningsvis kommer borrningen också att belysa hur de marina ekosystemen påverkades av den explosiva och synnerligen omfattande vulkanism som inträffade i havsområdena i sen ordovicisk tid.

Bakgrund
Under ordovicium (för ca 485–443 miljoner år sedan) var stora delar av jordens yta täckt av hav. Livet var i huvudsak begränsat till havsmiljöer, men från periodens senare del har man spår av de äldsta landväxterna. De flesta stora djurgrupperna hade etablerats redan under kambrium, men under ordovicium blev mångformigheten avsevärt större och allt fler av havens ekologiska nischer kom att fyllas upp. Under slutskedet av ordovicium, skedde ett omfattande utdöende bland många djurgrupper. Man har kunnat koppla detta till en serie katastrofer som inleddes med nedisningar över stora delar av den forna kontinenten Gondwana (bland annat i det som nu är Nordafrika). Massutdöendet i senordovicium skedde i två steg och tidsrymden mellan dessa beräknas ha varit ca 1 miljon år.

Sydskandinavien utgör ett nyckelområde för studier av fauna- och miljöutveckling i ordovicium. Lagerföljderna är fossilrika och synnerligen välbevarade, och utgör därför unika arkiv i vilka man kan följa den geologiska och biologiska utvecklingen under denna period. Sedimentationen i det hav som täckte Skandinavien var mycket långsam och därför är lagerföljderna relativt tunna, som mest omkring 200 m. Trots detta är de ordoviciska lagerföljderna i södra Skandinavien några av de mest kompletta, bäst bevarade och internationellt mest kända i hela världen.

Projektet kommer att fokusera på de fauna- och miljöförändringar som inträffade i ordovicium. Särskilt kommer välbevarade lagerföljder från Skåne att analyseras för att i detalj dokumentera havsnivåförändringar och kopplingen mellan faunaförändringar och variationer i avsättningsmiljön (paleomiljöanalys). För att få en bättre inblick i Skånes ordoviciska lagerföljd kommer en kärnborrning att genomföras vid Kyrkbäcken, ca 400 m sydost om Röstånga kyrka.