Kärnborrningen fortsätter att gå bra och idag avslutades borrningen på 503 m djup. Kärnåtervinningen är fortfarande 100% och återigen så har triple-tube teknik möjliggjort att ta prover av hög kvalité även i lösare lager. Den dominerande bergarten för tillfället är ordovicisk kalksten. Idag utfördes även hydrauliska tester med hjälp av en wireline-packer i den så kallade takberggrunden (cap-rock) för att kunna bedöma dess täthet.

Kärnborrningen som påbörjades för ca 10 dagar går generellt sätt bra med 100 % kärnåtervinning. Idag avslutades borrningen för dagen vid 452 m djup. Litologin har sedan kärnborrningen påbörjades vid 180 m djup bestått av silurisk märgelsten och lersten. Nu förväntas väldigt snart en övergång till ordovicisk kalksten.

Under vecka 41 utförde Riksriggen en kärnborrning vid Lusklint på Gotland till ca 65 m djup. Kärnborrningen utfördes med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen gick generellt sätt bra med 100 % kärnåtervinning. Syftet med projektet är att, efter högupplöst provtagning och dokumentation av kärnans lagerföljd (lagergränser, bergarternas sammansättning, fossilinnehåll och isotopgeokemi), föreslå en globalt gemensam referenspunkt för gränsen mellan två olika geologiska tidsperioder, nämligen gränsen mellan epokerna llandovery och wenlock inom silurperioden. En sådan referensnivå kallas Global Stratotype Section and Point (GSSP) och ratificeras av en internationell arbetsgrupp inom den Internationella kommissionen för stratigrafi (ICS). En GSSP möjliggör att historiska och urtida förändringar i klimat, miljö eller biodiversitet kan studeras i en globalt sammanhållen kontext och att man kan jämföra olika händelseförlopp globalt. En GSSP baserad på Gotlands berggrund blir därför en gemensam referenspunkt och relevant för en stor mängd forskare globalt.

Borrkärnan har nu transporterats till Lund där den kommer att klyvas längs sin längd. Ena halvan kommer att förvaras hos SGU och kommer att fungera som referensexemplar för framtiden och den andra halvan kommer att analyseras vid såväl Lunds universitet som vid Iowa University. Detta är ett samarbetsprojekt mellan Geologiska institutionen vid Lunds universitet och Iowa University.

Borrningen i Örebro avslutades under vecka 52 och slutdjupet blev 963 m. Kärnborrningen utfördes med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen gick generellt sätt bra med nästan 100 % kärnåtervinning. Dock förbrukades betydligt fler borrkronor än vad som uppskattades initialt och detta berodde till stor del på att de provtagna kvartsrika bergarterna är extremt nötande. Under vecka 4 kommer borrhålsmätningar att utföras i borrhålet och då ska bl.a. en ny typ av loggingmetod testas.

Riksriggen befinner sig sedan mitten av oktober i Örebro och arbetet med att borra ett ca 1 km djupt borrhål har påbörjats. Det är inom projektet ”I-EDDA TC” (Innovative Exploration Drilling and Data Acquisition Testcenter), se www.iedda.eu. Syftet med projektet är att etablera ett testcenter för att kunna testa borrteknik, utveckla borrutrustning och utveckla annan typ av in-situ utrustning och projektet har finansiellt stöd från EIT RawMaterials. Kärnborrningen utförs med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen beräknas att nå måldjupet, ca 1 km, innan årsskiftet. Berggrunden består av sura och mafiska vulkaniter som delvis omvandlats till gnejs. Aktuellt djup är 521 m.

Borrningen i Hartousov i Tjeckien avslutades under vecka 35 och slutdjupet blev 239 m m. Kärnborrningen utfördes med PQ3 (håldiameter/kärndiameter 123 mm/83 mm) och med tung mud bestående av bentonit och barite. Så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Borrningen var en teknisk utmaning, dels p.g.a. av koldioxidförande formationer och dels att borrningen utfördes i omväxlande hårda och mjuka lager. Ner till ca 100 m dominerade tertiära formationer bestående av bl.a. lersten och efter 100 m var det sericitisk fyllit som dominerade. Inga utbrott med koldioxid inträffade under borrningen, eftersom övertrycket i de koldioxidförande formationerna balanserades med den tunga borrvätskan. När borrningen avslutades utfördes borrhålsgeofysik i borrhålet. Därefter infodrades hela brunnen med 89.9 mm foderrör och utrymmet mellan foderören och borrhålsväggen fylldes, hela vägen från hålbotten till markytan, med cement. Kommande aktiviteter i borrhålet är att perforera valda djupa avsnitt i brunnen där man observerat inflöde av koldioxid, samt att installera en seismometer i borrhålet.

Riksriggen befinner sig nu i Hartousov i Tjeckien och borrar en brunn för ICDP EGER-projektet. Borrningen utförs med PQ3 (håldimension ca 123 mm och kärndimension 83 mm) och måldjupet är 300 m. Tung mud bestående av barite och bentonit används under borrningen för att hålla mot trycket i de olika koldioxidförande formationer som genomborras. Borrningen utförs i ett område med mofetter, som förenklat är en typ av fumaroler som avger koldioxid. Några av de vetenskapliga målen med borrningen är att utvärdera om koldioxiden som kommer från manteln driver jordbävningarna (swarms of earthquakes) som registreras i vid staden Novy Kostel och på plats finns även mikrobiologer vars intresse är att studera den djupa biosfären. Läs gärna mer om projektet: https://web.natur.cuni.cz/uhigug/icdp/ och https://www.icdp-online.org/projects/world/europe/eger-czechia-germany/

När borrningen är avslutad ska en seismometer installeras i hålet samt utrustning för att mäta koldioxidinflödet i brunnen.

Ner till ca 100 m är det tertiära formationer som har dominerat, lersten som överlagrar sandigare avsnitt innehållande koldioxid. Fyllit är den dominerande bergarten efter 100 m.  

Borrningen i Skummeslöv avslutades under vecka 34 och slutdjupet blev ca 104 m m. Kärnborrningen utfördes med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm) och så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Märgelsten var den dominerande bergarten under kärnborrningen. Lös glaukonitrik sandsten/sand påträffades i de djupare avsnitten av borrhålet och borrningen avslutades några meter efter att urberget penetrerats.  Kärnåtervinningen var generellt hög vid provtagning av den kretaceiska berggrunden. När borrningen var avslutad utfördes borrhålsgeofysik i borrhålet.

I veckan startar en kärnborrning i Skummeslöv som är en del i SGU’s arbete att förbättra underlaget för grundvattenkartläggning i Halland. Målet med borrning är att provta och undersöka det ca 40-50 m mäktiga kalkstensavsnittet som ligger ovanpå urberget. Foderrör är redan installerat genom det ca 50 m mäktiga jordlagret, vilket innebär att kärnborrningen kommer att starta direkt i kalkstensformationen och avslutas när urberget påträffas. Kärnborrningen är ett samarbete mellan SGU och LTH.

Kort om SGU’s grundvattenkartläggning (text från SGU):

I oktober 2017 gjordes helikopterburna TEM (transient elektromagnetiska) mätningar, också benämnd SkyTEM, i två områden i Halland. Sedan dess har data kvalitetsgranskats och bearbetats för att framställa resistivitetsmodeller. Nu är arbetet inne i tolkningsskede. Förutom den pågående kärnborrningen kommer det att under hösten utföras ytterligare ett antal borrningar, men då bara genom jordlagerna. Borrningarna syftar till att förbättra tolkningen av resistivitetsmodellen till geologi. Slutprodukten kommer att bestå av en tredimensionell modell av geologin i området som kommuner kommer att kunna använda i sin planering av vattenförsörjning. Modell och rapport beräknas publiceras i mars 2019.

Borrningen i Helsingborg avslutades under vecka 22 och slutdjupet blev ca 62 m. Kärnborrningen utfördes med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm) och så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Litologin utgjordes av kvartära avlagringar, sandsten, lersten, heteroliter och kol. Kärnåtervinningen var hög vid provtagning av den jurassiska berggrunden. När borrningen var avslutad utfördes borrhålsloggning och geofysiska mätningar i borrhålet.